Tack för idag, slut för idag
Recensionsklipp
"Lindelöf skriver inte illa. Men tyvärr ligger tyngdpunkten på personalmotsättningar, ledningsfrågor och dunkelt beskrivna
trakasserier som ledde fram till att författaren köptes ut från sin skolledartjänst 2005. Synd, för denna höst hade behövt
en skolbok som satte eleven i centrum."
Östen Rosvall i Sydsvenskan 22/7 2010
"Jag har läst en mycket intressant bok som belyser skolan utifrån en livsgärning. Fokus ligger på Knuts arbete som biträdande rektor.
Boken heter Tack för idag, slut för idag och är skriven av Knut Lindelöf.
Boken har två parallella spår. Dels får man följa Knuts bakgrund och uppväxt, något som bidrar till att läsaren får en personlig bild
av vem Knut är. Dels får man följa Knuts arbete som biträdande rektor. Det senare är huvudspåret i boken./.../
Tack för idag, slut för idag är en bok som upprättar Knuts heder. Han får säga det han inte fick säga tidigare, eller som ingen lyssnade
till. Han får beskriva den mobbningssituation som han utsatts för, där brist på respekt och dåligt ledarskap fått råda. Jag är glad att
Knut skrev denna bok, för den beskriver hur en skola inte ska fungera och hur vilsna många är i skolans värld.
Dessvärre verkar det vara så att Knut var före sin tid när han pratade om kunskap. Skolan var inte redo att släppa det relativa tänkandet
och Knut fick betala ett högt personligt pris för detta. Förhoppningsvis är Knut idag nöjd med att dagens skola börjar glida mot den skola
som Knut redan i slutet av 70-talet pratade om.
Jag känner igen mig själv i den beskrivning som Knut gör i sin bok, främst från min tid som lärare. Hade själv en rektor som var en
blandning mellan rektor A och rektor C. Beskrivningen passar säkert in på den skolvardag som finns runt om i landet, det är jag ganska
säker på. Tack för idag, slut för idag av Knut Lindelöf är verkligen en bok jag rekommenderar. Läs den!
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste jobb!"
Johan Kant i johankant.wordpress.com 28/7 2010
"Det är en hemsk upplevelse Lindelöf förmedlar och tacklar i sin självbenämnda kortmemoar, terapeutisk känns dess form men tjänar antagligen
författaren och de aktuella karaktärerna mer än andra läsare.
Lindelöf alternerar miljö med berättelser från sitt privatliv genom hela boken./.../ det är just i dessa kapitel som 'Tack för idag, slut för idag.'
får sin behållning och dynamiken lyfter boken som helhet. Här och var finner man sig engagerad av att träda in i Lindelöfs värld, den där inget
korståg utkämpas utan där även ett liv har levts."
Linda Bönström i Tidningen Kulturen 12/9 2010
"/.../Det handlar egentligen om en memoarbok, som bjuder på en resa genom den svenska skolans utveckling. Skolmannen Lindelöf beskriver
frispråkigt sitt eget misslyckande. Han beskriver hur han, som idogt ville tro på skolans mission, frystes ut. Han visar i sin bok på att
mobbning ingalunda berör endast elever, utan mobbningen florerar också inom skolledningen. Ett stort engagemang slutade i ett lika stort
misslyckande./.../
Memoarerna fokuserar på de sista åren i hans tjänstgöring som skolledare. /.../
Här beskriver han enväldiga ledare, som utnyttjar söndra- och härska-tekniker. Han beskriver också mutresor för utvalda medlemmar i kollegiet
och han berättar om smygsuperi på arbetsplatsen, som han till en början ställde sig främmande till. /.../
Facken får sig också en känga i boken. För Lindelöf är inte särskilt imponerad av detta med personliga löner och de grunder, som används för
att fördela trots allt rätt små belopp på skolnivå.
Så rullar åren på och Lindelöf märker att hans syn på pedagogik och ledarskap inte längre stämmer ihop med värderingarna i dagens Skolsverige,
eller åtminstone inte de skolor där han jobbar. Det hela slutar i en neslig process, där han får sparken. Eller snarare sagt blir han utköpt./.../"
C-E Rusk i tidningen Läraren i svenskspråkiga Finland, nr 24 2010
"Författaren förefaller ha svårigheter att acceptera kvinnor i ledande positioner."
Agneta Lilja i Upsala Nya Tidning 3/11 2010
"Jag har under många år följt delar av Knut Lindelöfs skrivande. Vi möttes tidigt i arbetet med Folket i Bild/Kulturfront och han blev lärare många
år före mig. Och även jag har blivit bortsorterad som lärare ur den svenska skolan.
1986 gav Knut Lindelöf ut boken Grundskola på grund – Scener ur en mellanstadielärares vardag (Prisma 1986). Jag beställde den som
recensionsexemplar, men minns ej om det blev någon recension. Istället blev det en inspirationskälla för mig i undervisningen, med konkreta
förslag över hur man kunde lägga upp undervisningen./.../
I somras gav Knut Lindelöf ut sin andra bok: Tack för idag, slut för idag. Kortmemoar om ett skolarbetarliv (Förlaget Tintomara 2010).
Boken känns som ett sorgearbete, en berättelse om vägen till skolan och vägen därifrån. Han skriver om en grundskola som havererat, om mobbing
och trakasserier mot oliktänkande. Jag känner igen mig, även om jag aldrig hamnade i en 'rektorskarriär', som verkar vara den enda vägen för en
lärare som vill ha högre lön. Men jag vet också att det finns många bra skolledare, som haft ambitionen, att utveckla skolan, men som sedan lurats
ned i träsket av en havererad skolpolitik.
Boken blir spännande genom att Knut Lindelöf varvar katastrofen när han kastas ut som obekväm, med korta kapitel ur sin egen livsberättelse från
det han blir till, ändrad livssituation, läsupplevelser av t.ex. Bo Beskows: Eskimåtrollet Figge och annat mer dramatiskt.
Det självbiografiska från barndomen ger en känsla för barnen, de vi båda var satta till för att undervisa.
Även Knut Lindelöf mötte svårigheter, som han försökte lösa utan att få stöd från sina arbetskamrater. Allt detta är viktigt för igenkännandet
varför jag rekommenderar boken för alla läsare av Krattan. /.../"
Bror Kajsajuntti i tidskriften Krattan nr 5 2010
"I tjugo år tjänstgjorde Lindelöf som mellanstadielärare och i ytterligare tio som
biträdande rektor. Därefter ansågs han icke önskvärd och 'köptes ut' vid 60 års ålder
(januari 2006) av Uppsala kommun. Ärendet uppmärksammades rätt allmänt i både
skol- och medievärlden.
I sin bok belyser KL vad som egentligen hände under de sista fem och helt avgörande
åren av hans yrkeskarriär – eller noga talat gör han något betydligt intressantare än så:
han frågar sig själv, och på samma gång läsaren, varför allt gick åt skogen och varför just
han blev sittandes med Svarte Petter, när korten skulle synas. Till den ändan har Knut L
sprängt in 23 fristående 'snapshots' i ramberättelsen, 23 detaljerade bilder med
personligt närgångna interiörer från den egna uppväxten och det egna livsdramat.
Varför jag och hur blev jag denne?
Tillvägagångssättet är metodiskt genomfört och välgörande avspänt.
/.../
Utan att vara partipolitiskt aktiv sympatiserade Knut L med vänsterpolitiska
strömningar, och tids nog blev han inflytelserik inom kunskapsrörelsen. Hans
upprepade samarbetssvårigheter med de personager som i boken fått täcknamnen
'rektor A, rektor B och rektor C' – samtliga föregivet opolitiska kvinnor – tror jag kan
förklaras med Lindelöfs ideologiska grundsyn, alltid lika förargelseväckande, i
kombination med hans personlighet./.../
Också ett antal systemfel bidrog till Lindelöfs fall. Man tog inte bara jobbet ifrån honom;
som han själv konstaterar, bestals han dessutom på yrkesidentiteten. Ja, knuten
upplöstes genom att en obekväm tjänsteande erbjöds en årslön för att hiva sin
biträdande rektorshatt i spisen. Låt oss hoppas att Knut L:s 'Tack för i dagopus' inte är
hans sista."
Mats Parner i Värmlands Folkblad 16/12 2010
